Utseende : En av Sveriges största fåglar. Den gamla fågeln är blekt brun med gulbrun nacke och grå- och brunbandat stjärt. Ungfågeln är mörkbrun med stjärten innerst vit och ytterst mörk. Honan är större än hanen. I flykten skiljer man kungsörnen från vråkarna på storleken, på den betydande vingytan och de långsamma vingslagen. Från havsörnen skils kungsörnen på att stjärten skjuter mycket längre ut från vingytan än huvudet. Den unga kungsörnen visar i flykten ett vitt band på vingens undersida och har vit, ytterst svartbandat stjärt.

Läte : Är oftas tyst,även på häckningsplatsen, men ibland hörs ett jamande men klangfullt  klyi  under den spektakulära parnings-flykten, som bl a. kan innehålla hissnande branta dykningar, där fågeln även kan greppa varandras fötter i luften och falla tumlande mot marken

Miljö : I skogs och fjällområden från Dalarna och norrut  Boet läggs i en klippbrant eller i en fura eller gran. Äggen är 1-3, vita med bruna och grå fläckar. De läggs i april och ruvas mest av honan i 40 -45 dagar. Ungfågeln stryker söderut på hösten.

Födan : Födan består av harar, ripor, lämlar och ofta kadaver.